Sara

-Your mother keeps on calling you like every night
She says you don't know what you want
and what you do with your life-

 Molotov Jive <3

---

Livet är tungt ibland, här sitter jag en fredageftermiddag i min ensamhet och försöker plugga lite kemi. Snorar och hostar, ingen träning för mig idag heller alltså. Hoppas bara att jag är bättre till matchen på söndag! Då ska Skövde på se på annat, man gör bara samma misstag en gång.
    Funderade lite på vad jag ska göra till sommaren också. Ett jobb skulle ju sitta fint. Börjar dock bli lite orolig att det inte är så enkelt att fixa. Hur stor chans har en artonåring utan någon som helst tidigare erfarenhet? Jag är nog lite bortskämmd, det kan jag erkänna. Har aldrig behövt jobba på riktigt för att få det jag vill ha och behöver. Det kommer jag väl att få sota för nu kanske. Alla får det straff som de förtjänar. Nog tjatat om det. Jag ska försöka leva efter mitt favorit motto, det löser sig. Gör det verkligen det? Jag tänker i alla fall att det måste det. för hur man än bär sig åt går ju livet alltid vidare på ett eller annat sätt.

---

Lekte lite med mina "ljussnurror" igår. Idag på foto lektionen fick vi dock bra mycket bättre resultet med en borrmaskin, en väldans mass tejp, en ficklampa och rött filter. De bilderna kanske kommer en anna dag om jag lyckas få dom hit till min dator här hemma.
- Föresten kolla detta! http://www.lapp-pro.de/ 
Hur tusan gör de kloten?

-Allt roligt börjar och slutar med
att vi är nere och ute igen
(men vad behöver vi egentligen?)-

Håkan Hellström <3

---

Plugg hos Linda hela eftermiddag och kvällen med för den delen. Måste säga vi älskar fysik otroligt mycket. Jag frågar mig ännu en gång vad tusan jag gör på det naturvetenskapliga programet!? Ett ännu större frågetecken är väl varför jag läser fysik B? Vissa frågor förblir helt enkelt obesvarade.
    Jag har blivit så sjukt omotiverad till skolan det senaste, tur att Linda finns och kan peppa upp mig. Inte bara skolan föresten utan handbollen, stallet, ja livet helt enkelt. Jag brukar skoja med mina vänner och säga att jag försöker att leva upp till min naturnörd stämpel nu. Jag har ju bara ett halvår på mig att bli fullbordad naturare. Det är nog mest egentligen ett knep för att jag inte ska bryta ihop totalt och bara strunta i allt vad plugg och läxor heter. Själva skolan har jag väl inget emot, det är alltid kul att träffa folk, men jag orkar inte intressera mig och anstränga mig för något.
    Handbollen har jag funderar på att lägga av med fram och tillbaka länge nu, ja över ett år i alla fall. Under matchen i lördags undrade jag hur jag ens kan tänka i de banorna. Jag menar handboll är ju otroligt roligt, laget är helt underbart. Men så kommer den där tisdagsträningen när allt går piss och det känns som om man förstör mer än vad man gör nytta. Du kan jag verkligen fråga mig varför jag inte slutat för länge sen.
    Livet är nog, för att citera några av mina goda naturar vänner, som en sinuskurva, först går det lite upp och sen går det ner. Jag är trött på att vela hela tiden. Ena stunden lycklig och nöjd andra stunden deppig och nedstämd.

---

-With that this winter hit an all-time low
Now I don't need it so much
the pain I'm thinking of
This is not happening to us
We never spoke of feelings when we were sober
so what's the use if this is already over
It's already last week's news
between your make-up and your shoes
It's not a lover that you lose-

Molotov Jive <3

---

Snart har det gått en vecka sen skolan började. Redan är man skoltrött. Tur att man kan räkna ner till sportlovet och sen till påsklovet och sedan studenten! Ett halvår kvar nu bara. Det känns otroligt skönt. Inte för att jag har en aning vad jag ska ta mig till med mitt liv, men det löser sig alltid. Tror att jag ska börja leva efter det mottot. Allt löser sig på ett eller annat sett.
   Allt som har hänt inom vårt "gäng" den senaste tiden känns faktiskt som om att det håller på att se ljuset i tunneln slut. Det börjar faktiskt lösa sig. Det kändes nästan helt bra när vi var ute i lördags, allihop för första gången på länge! Det mesta löser sig alltså och det som inte gör det, det struntar man helt enkelt i. Jag tror att jag ska försöka att sluta hänga upp mig på allt och analysera allt fram och tillbaka. Bättre att lösa det där och då eller bara glömma det.

---

  

...

If I could change one thing in life
I'd make time for us
If I could change one thing
I'd make time for us-

Broder Daniel <3

---

Nu när det har blivit nytt år jag till och med nytt decennium tänkte jag att det var dags att ta tag i den här bloggen igen. Jag vet inte varför den har legat på is så länge nu. Visst har jag haft enormt mycket i mitt liv den senaste tiden, men istället för att skita i bloggen kanske jag borde använt den för att bli av med lita av allt det som snurrat i min hjärna. Det har jag inte gjort i alla fall, det har bara inte blivit av. Nu tänkte jag i alla fall börja igen. Börja om på nytt så att säga. Med bloggen, med livet, med allt.
    Senaste tiden har varit fylld av en sån jäkla massa skit. Konfliker har skapats av minsta smågrejer och bråk som inte ens har handlat om en har omvandlats och plötsligt står man mitt i stridens hetta. Jag undrar ibland om detta är ett val som jag har gjort själv. Jag kanske bara måste stå i centrum, känna att allt berör mig och ta åt mig av allt. Men ibland skulle det sitta fint att stå lite utanför allt och se livet från ovan så att säga.
    På någotvis känns det som om jag är tillbaka ner i den skiten som jag hade för några år sedan. Fast det är ändå inte samma sorts skit. Jag blir däremot lika destruktiv, lika överanalyserande och lika kännslosam av det. Jag har börjat lyssna mycket på den sortens musik som jag gjorde då. Musiken blir på något sett en fristad i allt detta. Broder Daniel är något mycket, mycket speciellt, så är det bara. Deras musik är deden ända musik som gör mig så kännslomässig, som gem mig rysningar i hela kroppen. Jag vet dock egentligen inte om det är själva musiken eller om det är allt det jag förknippar med den. Trodde att jag växt ifrån det där lilla emoliknande ( visste man ens vad emo var för något då?) popoffret, som trodde att musiken var något stort något heligt och att hon i princip skulle kunna rädda världen om hon bara lyssnade tillräcklig noga och lärde sig alla texter utantill. Det kanske inte går att växa ifrån det där? Det kanske är en del av den jag är? Jag är inte säker på att jag vill växa ifrån det heller? Jag vill ju vara annorlunda, så där kaxigt strunta i var andra alla andra tycker och precis som vårt kära BD vägra att kompromissa. Detta året ska bli början på något nytt, jag tror att det kommer att bli bra. Vi släpper det gamla nu. Vissa konflikter måste helt enkelt förbli olösta. Men jag ska också ta upp en del av det gamla, göra det till något fint, något bra.

---