Silhouettes
Vissa dagar känns det som om jag inte riktigt hör hemma någonstans. Idag är en sådan dag. Vad jag än gör eller vad jag än är så känns det som om jag gör fel sak på fel ställe. Då önskar jag att jag vore någon helt annan någon helt annanstans. Det spelar ingen roll vem jag umgås med för oavsett känner jag mig som det femte hjulet. Det känns som om ingen riktigt behöver mig. Det skulle klara sig lika bra utan mig. Kanske till och med bättre. Som om jag var en skugga, en siluett som bara finns där, är i vägen och mörkar ner, men som egentligen inte har någon riktig betydelse. Kanske inte en skugga, jag syns betydligt mer och gör betydligt mer väsen av mig än en skugga, men jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Det finns inget annat ord som passar in.
Det är nog just det, jag inte kan få mig själv till att passa in nånstans.
Var det ens meningen att jag skulle leva i denna världen? Jag vet inte? Man ska nog inte tänka så, men om det är så det känns... Vad gör man då?
