Sara

Mitt huvud är fullständigt söndertjatat. Idag var det dags att dra hit hela tjocka släkten för att fira min födelsedag. Jag tror att folk brukar uppfatta mig som ganska tjatig och högljudd, men då har det inte träffat min släkt! Jag måste säga att ljudnivån är på ganska många decibel när min mormor, mina mostrar och mina kusiner sätter igång att tjata!
    Dessutom är min mage uppsvälld för som alltid äter jag alldeles för mycket på släktkalas. Det var mat och marängswisch, kakor och godis. Suck! Gott var det, men nu är jag redigt mätt och känner mig smällfet. Trots allt detta var det riktigt trevligt. Jag gillar min släkt. Det är alltid kul att träffa alla och höra det senaste skvallret. Även om det var min födelsedag vi firade så var festens mittpunkt släktens nytillskott, min kusins två månader gamla son. Jag tror att han trivdes rätt bra med det! Även om han mest sov och åt så satt alla som klistrade i en ring runt honom för att få se det där charmiga leendet.
   En annan positiv sak med släktkalas är ju att man oftast kan inkassera en del presenter. Så blev det även denna gång. Ett halsband, lite kläder, en liten flaska bubbel, från bästaste kusinerna givetvis, och en massa pengar. Det behövdes kan jag säga. Det ekade i plånbok när man öppnade den, men nu är jag rik igen. Det blir sticky på torsdag hoppas jag! Det är ju toppfloor. Fast det är klart, den största delen av pengarna ska jag spara till bättre, vettigare saker. Jag lovar! Apropå det Lisa, vår tyska utbytesstudent, svarade äntligen på mitt mejl idag. Hon vill hemskt gärna att vi kommer att besöker henne i slutet av oktober i samband med att Mando Diao spelar där hon bor. Det lär ju kosta en del, men det kommer det lätt att vara värt! Hoppas verkligen att detta blir av. Skulle vara så helt fantastiskt, skrattretande perfekt! Att både få träffa vår Lisa som jag har saknat så mycket och att få se Mando live ännu en gång i år. Det går inte att beskriva med ord hur bra detta kan bli. Hoppas hoppas hoppas...